.. denna underbara bubbla som varit mitt hem det senaste dryga året. Vad härligt det har varit!
Att vara mamma är absolut det allra bästa man kan vara. Och pricken över i:t är ju att vara mammaledig.
Att få tillbringa all tid med denna underbara varelse som man själv har skapat ihop med den person som man älskar mest av allt på jorden.
Det kommer över mig då och då. Hur ofantligt lycklig jag är. Över det jag har och över det jag har åstadkommit. Det går ju inte att ständigt gå omkring och vara överlycklig. Och när man är så där lagom lycklig så glömmer man nog oftast bort att man faktiskt är det.
Härom morgonen vaknade jag med ett ryck ur en dröm. Jag hade drömt att jag var tillsammans med någon annan. Någon annan än den underbara man jag lever livet med. Jag hade nästan ont i magen och lite sån där panikångest. Platsen bredvid mig i sängen var tom, men utifrån vardagsrummet hörde jag röster och tv:ns sorl. När jag gick ut möttes jag av mins sons underbara skratt och av min själfrändes leende tätt följt av ett "god morgon".
Jag visste inte riktigt vad jag skulle vara gladast för. Att jag hade fått sovmorgon utan att märka det, eller att jag inte var tillsammans med killen i drömmen utan med Andreas.
Hursomhelst. Det jag vill komma fram till genom allt det här babblandet är att man kan gå omkring och vara lycklig utan att faktiskt tänka på det. Det är bra att man får sig ett litet uppvaknande ibland! :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar