Japp, alla har vi våra alteregon, och detta är min underbara man och jag.. I sagans värld.Denna snöiga dag myser jag med Gustav och blir söndersparkad inifrån. Jag försöker koppla bort tröttheten som ligger som en tjock dimma över mig och försöker hinna med vardagens alla bestyr samtidigt som jag skall vara en bra arbetare, mamma och käresta.
Det är inte lätt alla gånger, det ska gudarna veta.
När jag vaknade imorses var jag beredd att stanna hemma från jobbet. För hur skulle jag ta mig dit med sommardäck i snökaos? Min kära vägrade släppa iväg mig och vårat ofödda barn själva på vägarna så han ringde pappa-taxi. Så idag har jag haft personlig chaufför. Men inte har jag känt mig som någon stjärna för det..
Suck. Nu ska jag och Gustav slappa framför tv:n. Och blunda för att köket ser ut som ett bombnedslag efter lagningen av köttbullar och potatismos.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar